Kransen
Hon hade doktorerat och kunde allt om skogen
Men nu var hon där som motionär
Han hade konstaterat att inte trivs på krogen
Han gick och plockade bär
Hösten, träden, fåglarna och bergen
Tystnad, lugnet, lukterna och färgen
De började att prata, båda desperata
Och ensamma in i märgen
Hon kände sig tråkig och förutsägbar
Han tyckte hon var underbar
Efter tre år var de ett par
Nu satt hon och tänkte i Svandammsparken
Att någonting saknades ändå
Han var förändrad, hade fått sparken
Och allting hade gått i stå
Hon sade upp sig och reste iväg
Utan att närmare förklara
Han skrev SMS, men hon var i en process
Och hade inte tid att svara
Han kände sig tråkig och förutsägbar
Hon kände sig underbar
Men bara i några dar
Han började studera till webbutvecklare
Vilsen och förbisedd
Hon flyttade tillbaks och började skriva deckare
Och kände sig föranledd
Att omvärdera allt
som man gör när det blåser kallt
Hon hade en affär, de flyttade isär
De tappade balansen
Det sista jag fick höra
Nu går hon omkring med en Göran
Nånstans i Midsommarkransen