Kontinenterna rör sig och under oss
Finns ett hav av flytande sten
Naturens krafter drar sönder oss
Mjukvävnad lossar från ben
Enfald möter man överallt
Även i möblerade rum
Finns där ett sår så strör nån salt
Människan är självisk och dum
Kulturlager efter kulturlager
Från det första till det sista
Planeten är täckt av kulturlager
Som en tunn fernissa
Världen är ödslig och stenig
Mellan stjärnorna råder evig vinter
Den som söker en mening
Får skapa den själv ur intet
Kulturlager efter kulturlager
Kista staplas på kista
Planeten är täckt av kulturlager
Som en tunn fernissa
Sen samlas allt i travar
Det världen en kort stund fördrager
Skaparna skyfflas i gravar
De avsätts i lager på lager