Tajgan är så kall
Där står två mammutar och tuggar på en tall
Den ena mumlar då med munnen full av barr
Snart så är vår saga all
Tundran står i brand
Där dras en järnväg från Moskva till österland
Via Omsk, Novosibirsk och Samarkand
Över stäpp och ökensand
Kejsar Bonaparte
Satt och tänkte under stjärnorna en natt
Här i Moskva är livet inte särskilt glatt
Hela stan av brandrök svart
Tsaren Nikolaj
Leddes in med sin familj uti en sal
Under tystnad i det närmaste total
Deras ände blev brutal
Cirkusen är här
Glada främlingar i kläder med revär
Elefanter, hästar, ljus och atmosfär
Utanför råder misär
Allting har ett slut
De båda mammutarnas hunger blev akut
Tsarens avsked det blev mera resolut
Med både kulor och med krut
Cirkusen drog bort
Till en annan plats där allt är lika svårt
Sedan till en annan plats av samma sort
All vår lycka blir så kort